Forskningsdata för studerande

Vad ska du göra med dina forskningsdata när du är klar med avhandlingen? Du kan göra dig av med det – kasta, radera, förstöra – men du har ju satt ner ganska mycket tid på att få ihop dem. De kan vara någon annan till nytta, eller kanske kommer du att doktorera och vill använda samma data?

Diskutera i ett tidigt skede med din handledare om vad som händer med dina data efter att du blivit klar med avhandlingen. I regel finns det fem olika möjligheter:

1. Du förstör dina data, eller åtminstone en del.

2. Dina data ingår i ett forskningsprojekt som bestämmer vad som händer med dem.

3. Din handledare tar hand om dina data för en eventuell verifieringsperiod eller för användning av andra. Detta är praxis inom en del ämnen.

4. Du öppnar dina data i ett repositorium eller arkiv.

5. Du sparar en kopia av dina data på en tryggt förvarad hårdskiva för en verifieringsperiod eller återanvändning, till exempel om du avser doktorera. Detta alternativ är möjligt särskilt om dina data inte innehåller konfidentiell information eller personuppgifter.

En verifieringsperiod innebär att dina data sparas för en bestämd tid för verifiering av dina resultat. För ett examensarbete som inte publiceras som referentgranskad publikation är 1–3 år en lämplig tid. Alla ämnen har inte verifieringsperiod.

Om dina data ska raderas eller förstöras, är ditt sista ansvar att se till att det görs på rätt sätt.

Observera att du inte behöver öppna rådata eller alla data, om du bestämmer dig för publicering eller arkivering. Du kan också välja att bara dela med dig av metadata, och har du känsliga data av olika slag (personuppgifter, patent, innovationer) får du inte öppna dessa uppgifter. Då räcker metadata. Anonymiserade data får däremot öppnas.

Om dina data ska användas av andra blir det ännu viktigare att du under forskningens gång dokumenterat din process och skapat metadata, så att andra kan förstå dina data! När du då överför data till ett arkiv eller dataarkiv, eller till din handledare, behöver du inte sätta dig ner och försöka komma ihåg allt du gjorde och i panik skriva en guide för användningen av data – detta gjorde du redan under forskningsprocessen!

Om du studerar ett kulturämne, kanske du arkiverar ditt material i det kulturvetenskapliga arkivet Cultura. Diskutera med din handledare, och om ni är ense om att materialet ska arkiveras, var i kontakt med Cultura innan du börjar samla in ditt material! Arkivet har sina egna instruktioner som du bör följa.

Ett annat arkiv är Svenska litteratursällskapets i Finland arkiv. Om det är aktuellt att arkivera hos SLS ska du vara i kontakt med dem innan du påbörjar materialinsamlingen.

ÅA:s riktlinjer för öppen vetenskap stöder öppenhet, transparens och återanvändning av forskningsdata enligt FAIR-principerna, enligt vilka data borde vara sökbara, tillgängliga, kompatibla och återanvändbara (Findable, Accessible, Interoperable, Reusable). Om du hanterat dina forskningsdata ansvarsfullt blir det mycket lättare att öppna dina data i slutändan, och följa FAIR-principerna.