Gå till huvudinnehållet

Open access: Hitta och utvärdera publikationskanaler

Hitta pålitliga open access-publikationskanaler

  • DOAJ.org (Directory of Open Access Journals): index över open access-tidskrifter som uppfyller bestämda kvalitetskriterier. Kontrollera alltid själv att tidskriften hittas i DOAJ. Vissa tidskrifter hävdar felaktigt att de tillhör DOAJ, se DOAJ-bloggens sammanställning här.
     
  • JUFO-portalen/Publikationsforum (Julkaisufoorumi): finländska vetenskapssamfundets nivåindelning av publiceringskanaler. Läs mer om nivåerna 0-3 här. Klicka på “Fler sökalternativ” och filtrera tidskrifter som ingår i DOAJ eller som tillåter parallellpublicering (kryssa i Sherpa/Romeo).
     
  • DOABooks.org (Directory of Open Access Books): open access-bokförlag.

 

Checklista för publikationskanalers tillförlitlighet:

  • Finns tidskriften i olika pålitliga register så som DOAJ? 

  • Finns tidskriften i JUFO-databasen? Tumregeln är att tidskrifter med JUFO-nivå 1–3 är pålitliga. Tidskrifter med JUFO 0 evalueras från fall till fall. Tidskrifter i klass 0 kan t.ex. vara nya tidskrifter som inte ännu uppnår kriterierna i klass 1, alternativt är de potentiella rovtidskrifter. 

  • Är tidskriften indexerad i citeringsdatabaser så som Web of Science eller Scopus, i registret Ulrichsweb eller centrala databaser inom sitt ämnesområde? 

  • Är förläggaren medlem av OASPA (Open Access Scholarly Publishers Association)?

  • Anges förlagets kontaktuppgifter och information om tidskriften (APC-avgift, publikationsprocess etc.) tydligt på hemsidan? 

  • Har publiceringskanalen en ISSN-nummer? 

  • Har andra forskare inom ditt ämnesområde publicerat i samma tidskrift? 

  • Har tidigare artiklar i tidskriften god vetenskaplig kvalitet? 

  • Är det transparent hur referentgranskningen går till? 

  • Vem tillhör tidskiftens redaktion, finns välkända forskare inom ämnesområdet?

 

Använd också Think Check Submit-minneslistan och
Compass to Publish-testet!

Identify trusted publishers for your research • Think. Check. Submit.

Användning av publikationsmetrik

Att använda metrik eller olika bibliometriska mått är ett sätt att bedöma tidskrifters användning, spridning, genomslagskraft eller kvalitet. 

Exempel på bibliometriska mått: 

Jufo | Impact Factor | H-index | SNIP | Eigenfactor metrics | Journal Immediacy Index | SCImago Journal Rank (SRJ) | CiteScore 

Det är viktigt att vara medveten om vilka begränsningar som finns för olika typer av metrik. Måtten är inte uttömmande för t.ex. relevans (en avgörande faktor vid val av publikationskanal), de kan vara missvisande och det kan gå att trixa med dem. Många av måtten kan inte tillämpas på alla tidskrifter: ämnesområden och tidskrifter på olika språk kan vara bristfälligt indexerade i databaserna som upprätthåller metriken och det tar tid (ibland flera år) innan nya tidskrifter indexeras.


Läs mer:

Rovpublicering

Rovförlag och -tidskrifter (vanity eller predatory journals/publishers) är publikationskanaler som handlar oetiskt i publiceringsprocessen, har bristfällig kvalitet och utnyttjar ditt arbete för ekonomisk vinning. Publicering i rovtidskrifter gör att forskarens professionalitet kan ifrågasättas och är en dismerit i forskarkarriären.  

Rovförlag och -tidskrifter kan ses som den öppna vetenskapens avigsida, där friheten och öppenheten lockar aktörer som bedriver oetisk verksamhet. Det finns även konferensarrangörer och forskningsmetriktjänster som fungerar enligt likadana oetiska principer.  

 

Vad kännetecknar rovförlag och -tidskrifter? 

När man bedömer tidskrifters tillförlitlighet lönar det sig att avgöra från fall till fall, istället för att använda färdiga listor över potentiella rovtidskrifter och rovförlag. Svartlistorna är varken heltäckande eller objektiva. Vissa av dem upprätthålls dessutom av anonyma personer. Därför bör t.ex. predatoryreports.org inte användas. 


Kontrollera följande: 

  • Rovtidskrifter uppfyller inte punkterna i checklistan till vänster eller
    Think Check Submit.

  • Rovtidskrifter är open access eftersom fokus ligger på samlandet av publiceringsavgifter.

  • Låg publiceringsavgift (APC), för publicerar så mycket som möjligt.

  • Intetsägande och snabb referentgranskning och publiceringsprocess. Ibland också möjlighet att försnabba processen ytterligare mot betalning. 

  • Bristfälligt förhållningssätt till forskningsetik, upphovsrätt och parallellpublicering.

  • Tvivelaktigt redaktörsarbete, samma person kan t.ex. vara huvudredaktör för flera av förlagets tidskrifter.

  • Tendens att överdriva tidskriftens vetenskapliga betydelse/kompetens.

  • Otillräcklig transparens och information (bl.a. angående APC-avgifter, kontaktinformation).

  • Oprofessionell hemsida, t.ex. med mycket reklam.

  • Titel eller en logo som påminner om andra, erkända tidskrifter. Det finns även kapade tidskrifter där namnet och layouten av en pålitlig tidskrift kopierats. Den falska tidskriftens websida kan vara mycket lik orginaltidskriftens för att lura forskaren att skicka in sin artikel till den falska tidskriften istället för den ursprungliga! Sammanställning av kapade tidskrifter: Retraction Watch Hijacked Journal Checker.

  • Ofta ett väldigt brett ämnesfält, för att locka in så många artiklar som möjligt.   

  • Aktiva försök att locka skribenter, ofta med smickrande e-post. Verksamheten kan likställas med andra e-postbedrägerier. Erkända och pålitliga publikationskanaler behöver inte marknadsföra sig på ett påträngande och känslomässigt sätt (vid sammanställning av specialnummer kan dock också pålitliga tidskrifter kontakta forskare personligen).

  • Negativt rykte, t.ex. enligt diskussioner på internet.

  • DOAJ-indexering saknas. DOAJ-indexerade tidskrifter är kvalitetskontrollerade OA-tidskrifter.

 

The Source: Insight from Cabells on the fight against predatory journals,  innovative research, funding initiatives and more from the world of  academic publishing.– databas över rovtidskrifter

Cabells Predatory Reports hjälper forskare identifiera och undvika publicering i oseriösa "vetenskapliga" tidskrifter. Tidskrifterna utvärderas med hjälp av kriterier som synar deras integritet, peer review-process, publiceringspraxis, (miss)bruk av indexering och bibliometri, avgifter m.m.

Obs! Åbo Akademis biblioteks licens gäller endast "Predatory Reports" (inte "Journalytics").

Videoguide om Cabells-databasen och Predatory Reports-funktionen.

Förväxla inte med svartlistan predatoryreports.org som inte bör användas. 

 

Den här guiden av Åbo Akademis bibliotek är licensierad under CC BY 4.0