Med öppna metoder avses att forskare transparent och öppet beskriver och dokumenterar de metoder som ligger till grund för forskningsresultaten. Att forskningens metoder och arbetsflöde rapporteras så tydligt och detaljerat som möjligt bidrar till forskningsresultatens reproducerbarhet, replikerbarhet, kvalitet och tillförlitlighet. Dessutom kan metoderna lättare användas för nya ändamål och vidareutvecklas. Öppna metoder handlar exempelvis om beskrivning av tillvägagångssätt, standardiserade protokoll, källkod, laboratorieanteckningar, frågeformulär och intervjuguider. I öppna metoder ingår även aktiviteter som möjliggör öppen och snabb tillgång till forskningsresultat, såsom förhandsregistrering.
Forskningsmetoder ska i enlighet med FAIR-principerna ha en lämplig nivå av öppenhet. Enligt den nationella policyn om öppna forskningsdata och metoder (2021–2025) bör forskningsmetoder kommuniceras på ett tillräckligt detaljerat och fullständigt sätt som möjliggör kritisk utvärdering av hur resultaten härletts och hur metodvalen påverkat dem. Vid situationer med etiska eller rättsliga begränsningar till forskningsmetoders öppenhet ska ändå information om metoderna publiceras öppet genom delning av metadata, på samma sätt som för forskningsdata.
Forskningsmetoder ses allt mer som självständiga forskningsoutputs och kan publiceras och delas via olika kanaler, exempelvis i samma repositorium eller dataarkiv som du använder för publicering av forskningsdata. Du kan också öppna metoder i metodavsnitt och kompletterande material i tidskriftspublikationer, särskilda metodpublikationer och offentliga protokoll. Dessa kan ofta citeras och meritera forskaren på samma sätt som traditionella publikationer. Genom transparens av forskningsmetoderna kan forskningsprocessen öppnas i ett tidigare skede och möjliggöra att forskaren får feedback medan forskningen ännu pågår. Dessutom ställer både förlag och finansiärer krav på öppenhet av också forskningsmetoder. Exempelvis Finlands Akademi förutsätter öppen tillgång till forskningsmetoder alltid då det är möjligt, och ett tillförlitligt genomförande av forskningsmetoders öppenhet ses som en fördel vid ansökan.
Ett bra sätt att öka transparensen av forskningsmetoder är att publicera sina protokoll offentligt. Ett publicerat protokoll består av ett abstrakt och en detaljerad metodbeskrivning. Du kan dela protokoll öppet via protocols.io eller OSF. Kom ihåg att tilldela dem en öppen licens.
Den nationella policyn om öppna forskningsdata och metoder (2021–2025) stöder också öppenhet för forskningsinfrastrukturer. Med forskningsinfrastrukturer avses instrument, utrustning, informationsnätverk, databaser och tjänster som används inom forskningen, exempelvis bibliotek, laboratorier, biologiska stationer, datorhårdvara och mjukvarurepositorier. I den nationella policyn fastställs att ”offentligt finansierade forskningsinfrastrukturer ska vara öppet tillgängliga för en så bred publik som möjligt och inte vara vinstdrivande.” Användning av öppna infrastrukturer ska alltså vara gratis eller till en rimlig kostnad som uppbärs för upprätthållande och utveckling av infrastrukturen. I policyn påpekas vidare att ”Forskare eller forskningsorganisationer bör kunna ansöka om infrastrukturtjänster baserat på offentliga ansökningsomgångar som anordnas av infrastrukturleverantören.” Öppna infrastrukturer utökar forskarnas möjligheter och stöder forskningssamarbeten mellan olika universitet. I Europa finns dessutom flera storskaliga forskningsinfrastrukturer som t.ex. CERN och EMBL.
En viktig aspekt inom öppna forskningsmetoder och -infrastrukturer är utvecklingen av repositorier för öppen källkod. Programvaror med öppen källkod delas med en licens som ger återanvändare rätt att använda, tolka, modifiera och distribuera programvaran för vilka som helst ändamål. “Källkod för forskningsmetoder ger, jämfört med textuella beskrivningar av algoritmer, viktig kompletterande information om repeterbarhet, reproducerbarhet och återanvändning.” (s. 38, Öppna forskningsmaterial och -metoder. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy 1 (Öppen tillgång till forskningsdata) och 2 (Öppen tillgång till forskningsmetoder och -infrastrukturer)
Hur kan du öka reproducerbarheten eller replikerbarheten av din forskning?
Reproducible, replicable... (Image by Scriberia for The Turing Way community, used under a CC-BY license https://zenodo.org/record/3332808)