Skip to main content

Forskningsdata: FAQ

Guiden är avsedd att stöda forskare vid Åbo Akademi med frågor om forskningsdata.

FAQ

”Vi brukar alltid radera materialet när undersökningen är slut, annars vill folk inte delta. Får vi inte göra så längre?”
Om ni raderar allt material kan era resultat kanske inte verifieras senare. Och om det är värdefull information, kanske det kan användas på nytt? Överväg att istället få samtycke till t.ex. deponering av materialet i ett öppet arkiv i anonymiserad form.

”Vår samarbetspart vill lagra materialet hos sig, det är väl okej?”
Det beror på. Vem äger det, och vem har rätt att använda det? Innehåller datan personuppgifter eller annan känslig information och kan samarbetsparten garantera att den informationen hanteras på ett ansvarsfullt sätt genom hela datans livscykel? Om möjligt deponera i ett öppet arkiv. 

”Måste vi faktiskt göra ett avtal om användningsrätt till datan med vår samarbetspart? Det har vi aldrig behövt göra förr...”
Det rekommenderas starkt för att ni ska säkra er rätt att använda materialet i forskningen även om ni samlat in det på uppdrag av er samarbetspart. Likaså om många personer deltagit kan de också få äganderätt och därmed möjlighet att begränsa er framtida användning av materialet.

”ÅA kräver att jag som forskare skriver på ett avtal om överföring av rättigheter. Har ÅA faktiskt rätt att kräva det? Måste jag gå med på det? När jag samlat in materialet själv är det väl mitt!”
(?)Det beror på. Om du forskat "på beställning" på arbetsavtal inom ramarna för finansiering som ÅA står som värd kan ÅA äga datan. För stipendiater som skapat egna projekt är situationen en annan. 

”Vad finns det för åldersgränser för när man måste begära vårdnadshavares tillstånd för att samla in material (intervjuer, filmning etc.)?”
Om datan samlas in inom normal skolverksamhet och uppfyller vissa andra kriterier och man har forskningstillstånd av t.ex. rektor och inga identifierbara uppgifter lagras kan man klara sig utan vårdnadshavares tillstånd för yngre barn än 15 år, förutsatt att etikprövning gjorts. Barn över 15 år anses allmänt ha sådan självbestämmanderätt att de kan ge sitt eget samtycke. Filmning och intervjuer kan vara svåra att anonymisera helt och för insamling av sådant material rekommenderas särskild aktsamhet. Läs här avsnitt1.2 och 1.3

”Vi samarbetar med XYZ som sköter kontakterna med skolorna, så vi behöver väl inte något extra forskningstillstånd?”
Ni behöver eget forskningstillstånd eller kopia på det som avtalats för att kunna vara säkra på att det är i skick. Om kommunen/enheten inte har egen blankett kan du använda blanketten för forskningstillstånd som underlag [PDF].

”Jag har känsligt material på cd, hårdskiva och minnepinne. Var får jag lagra dem?”
Du handskas riskfyllt med integritetskänsligt material och behöver genast lagra om din data. Läs här.

”Vem tar hand om att reda upp mitt material? Metadata – vad är det? Sånt ska väl bibban sköta?”
Du känner ditt material och kan skapa reda i det, det kan ingen annan. Metadata eller beskrivning är också sådant som du bäst gör med tanke på andra potentiella användare. Gör rika beskrivningar så hjälper du andra att förstå vad din data är. 

"Jag reser utanför EU och tar med mig mina forskningsdata på en minnepinne, ifall jag skulle hinna se lite på den."
- Överväg att lämna datan hemma. Har du känslig data behöver du skydda din information i länder med mindre sträng eller annan lagstiftning ärn EU, kanske genom att kryptera den.

"Tänk om jag har publicerat mina data i ett repositorium och så hittar jag ett fel? Vad gör jag då?
Zenodo t.ex. tillåter att du under samma doi eller post laddar upp en ny version. Då hittar de som hittat den gamla versionen också information om att det finns en nyare medan adressen (som doi funkar som) är densamma. Se här.

"Borde jag helst använda de här globala tjänsterna för öppning av data, som Zenodo?"
Du ska helst använda den tjänst som är bäst för din forskning så att rätt användare hittar den. Det kan vara ett ämnesspecifikt repositorium. Men repositorierna bör helst uppfylla vissa tekniska baskrav för att man ska kunna garantera att materialet är "finnbart" (får identifierare som doi/urn/handle och har metadata som delas) och att datan verkligen hålls öppen och inte plötsligt försvinner från nätet eller blir kostnadsbelagd för att tjänsten byter businessmodell. Du kan söka efter repositorier som uppfyller FAIR-kraven här.

"Om jag har många slags outputs som angår samma forskningsinsats - blogginlägg, grafik, skript och modeller, var borde jag dela dem?"
Rekommendationen är att dela dem där den typen av material delas. Sedan kan du sätta in doi (eller url, webbadresser) för det andra materialet i något beskrivningsfält (metadatan) så att de knyts ihop. Men Zenodo t.ex. tar emot alla möjliga typer av material så om du vill använda färre tjänster kan det vara praktiskt.