"När ska jag skriva en DMP och hur ofta ska jag uppdatera den?"
Många finansiärer kräver en kort beskrivning över hur man planerar hantera sina forskningsdata redan i ansökningsskedet. Fullständig DMP krävs oftast då man beviljats finansiering. Kontrollera finansiärens villkor och anvisningar. Enligt ÅA:s riktlinjer för öppen vetenskap, forskning och utbildning ska alla projekt ha en DMP. En bra idé är att uppdatera DMP:n samtidigt som man uppdaterar forskningsplanen eller enligt andra överenskommelser (t.ex. en gång om året) inom forskningsgruppen.
"Vad är skillnaden mellan en DMP och en forskningsplan? Det är svårt att veta vad som hör till vilken"
En DMP är en beskrivning av hur det tekniskt och praktiskt går till när du t.ex. samlar in, skapar, återanvänder forskningsdata- eller material, samt hur de ska bevaras/arkiveras eller förstöras efteråt. Teori, litteraturöversikt och disciplinspecifika begrepp hör till forskningsplanen. Verktyget DMPTuuli ger instruktioner för vad en DMP ska innehålla.
"Varför ska jag göra en DMP? I min forskning hanterar jag inte data".
I det här sammanhanget betyder ´data´ det som är föremål för vetenskaplig analys, dvs. ordet data har en bredare betydelse än i disciplinsspecifika sammanhang. Försök att definiera vad du analyserar och hanterar i din forskning.
”Måste vi faktiskt göra ett avtal om användningsrätt till data med vår samarbetspart? Det har vi aldrig behövt göra förr...”
Det rekommenderas för att ni ska säkra er rätt att använda materialet i forskningen även om ni samlat in det på uppdrag av er samarbetspart. Likaså om många personer deltagit i forskningen kan de också få äganderätt och därmed möjlighet att begränsa er framtida användning av materialet.
”ÅA kräver att jag som forskare skriver på ett avtal om överföring av rättigheter. Har ÅA faktiskt rätt att kräva det? Måste jag gå med på det? Eftersom jag har samlat in forskningsdata själv är det jag som äger dem!”
Det beror på. Om du forskat "på beställning" på arbetsavtal inom ramarna för finansiering som ÅA står som värd kan ÅA äga forskningsdata. För stipendiater som skapat egna projekt är situationen en annan.
”Vad finns det för åldersgränser för när man måste begära vårdnadshavares tillstånd för att samla in material (intervjuer, filmning etc.)?”
Om forskningsdata samlas in inom normal skolverksamhet och uppfyller vissa andra kriterier och man har forskningstillstånd av t.ex. rektor och inga identifierbara uppgifter lagras kan man klara sig utan vårdnadshavares tillstånd för yngre barn än 15 år, förutsatt att etikprövning gjorts. Barn över 15 år anses allmänt ha sådan självbestämmanderätt att de kan ge sitt eget samtycke. Filmning och intervjuer kan vara svåra att anonymisera helt och för insamling av sådant material rekommenderas särskild aktsamhet.
”Vi samarbetar med X som sköter kontakterna med skolorna, så vi behöver väl inte något extra forskningstillstånd?”
Ni behöver eget forskningstillstånd eller kopia på det som avtalats för att kunna vara säkra på att det är i skick. Om kommunen/enheten inte har en egen blankett kan du använda blanketten för forskningstillstånd som underlag [PDF].
”Jag har känsligt material på cd, hårdskiva och USB-sticka. Var får jag lagra dem?”
Du handskas riskfyllt med integritetskänsligt material och behöver genast överföra dina data till lagring på ett mer ansvarsfullt sätt. Mer information på sidan om lagring.
”Vår samarbetspartner vill lagra materialet hos sig, det är väl okej?”
Det beror på. Vem äger det, och vem har rätt att använda det? Innehåller datan personuppgifter eller annan känslig information och kan samarbetsparten garantera att den informationen hanteras på ett ansvarsfullt sätt genom hela datans livscykel? Be din samarbetspartner att hellre deponera materialet i ett lämpligt repositorium.
"Kan jag ta med mig mina forskningsdata på en USB-sticka när jag reser utanför EU?"
Beakta att USB-stickan kan hamna i fel händer, och överväg att lämna forskningsdata hemma. Om du hanterar känsliga data behöver du skydda informationen, exempelvis genom kryptering, i länder med mindre sträng eller annan lagstiftning än EU.
”Vem tar hand om att reda upp mitt material? Metadata – vad är det? Sånt ska väl bibban sköta?”
Du känner ditt material och kan skapa ordning i det, det kan ingen annan. Metadata eller beskrivning av data är också sådant som du bäst gör med tanke på andra potentiella användare. Gör rika beskrivningar så hjälper du andra att förstå vad dina data är.
"Ska jag verkligen spara/publicera/öppna all data?"
Nej, det är sällan ens möjligt. Man måste väga in olika forskningsetiska, juridiska och praktiska aspekter och måste avgöras från fall till fall. Här finns en guide med råd för hur forskare kan avgöra vilka data som bör bevaras.
”Vi brukar alltid radera materialet när undersökningen är slut, annars vill folk inte delta. Får vi inte göra så längre?”
Om ni raderar allt material kan era resultat kanske inte verifieras senare. Det lönar sig därför att åtminstone lagra data i ca 3-5 år för verifiering. Och om det är värdefull information, kanske det kan användas på nytt? Överväg att istället få samtycke till t.ex. deponering av materialet i ett öppet arkiv i anonymiserad form. Kom ihåg att det också är önskvärt att publicera metadata om dina forskningsdata. Då finns dokumentation av data kvar även om de har raderats.
"Vad gör jag om jag har publicerat mina forskningsdata i ett repositorium och jag hittar ett fel?
Många repositorier, såsom Zenodo, tillåter att du under samma doi laddar upp en ny version. De som hittat den gamla versionen hittar då också information om att det finns en nyare version, eftersom webbadressen är densamma.
"Borde jag helst använda de här globala tjänsterna för öppnande av data, som Zenodo?"
Du ska helst använda den tjänst som är bäst för din forskning så att rätt användare hittar den. Det kan vara ett ämnesspecifikt repositorium. Men repositorierna bör helst uppfylla vissa tekniska baskrav för att man ska kunna garantera att materialet är "finnbart" (får identifierare som doi/urn/handle och har metadata som delas) och att datan verkligen hålls öppen och inte plötsligt försvinner från nätet. Du kan söka efter repositorier som uppfyller FAIR-kraven här.
"Om jag har många slags outputs som angår samma forskningsinsats - blogginlägg, grafik, skript och modeller, var borde jag dela dem?"
Rekommendationen är att dela dem där den typen av material delas. Sedan kan du sätta in doi (eller url, webbadresser) till det andra materialet i något beskrivningsfält (metadatan) så att de knyts ihop. Men Zenodo t.ex. tar emot alla möjliga typer av material så om du vill använda färre tjänster kan det vara praktiskt att ladda upp dem där. Man kan t.ex. skapa en community för sitt forskningsprojekt och ladda upp allt material där (obs kom ihåg att dela bara sådant som licenser och andra villkor tillåter).
"Vilka misstag ska jag akta mig för i datahanteringen?"
Undvik att lagra data på usb-sticka eller andra moduler som du kan förlora eller som kan gå sönder. Välj hellre ÅA:s nätskiva - den säkerhetskopieras varje natt. Undvik att lagra data i kommersiella tjänster där du måste ge ifrån dig rättigheter. Undvik att samla data utan ägande- och användaravtal i forskningsgruppen. Undvik även att dela data utan öppen licens.