Skip to main content
It looks like you're using Internet Explorer 11 or older. This website works best with modern browsers such as the latest versions of Chrome, Firefox, Safari, and Edge. If you continue with this browser, you may see unexpected results.

Forskningsdata: Start

Guiden är avsedd att stöda forskare vid Åbo Akademi med frågor om forskningsdata.

Välkommen till forskningsdataguiden!

Allt som forskare skapar, samlar in, producerar, genererar eller återanvänder inom forskning kan vara forskningsdata. Forskningsdata är värdefulla delar av forskningsprocessen. I den här guiden finns anvisningar och råd för att hjälpa forskare och studerande vid Åbo Akademi att sköta om, skapa, hitta, dela, publicera data för att säkra vetenskapens transparens och tillförlitlighet.

Att planera och ta väl hand om sina forskningsdata på ett ansvarsfullt och långsiktligt sätt är en del av god vetenskaplig praxis. Forskningsdata som uppstår, skapas eller samlas in av forskare anknutna till Åbo Akademi ska hanteras ansvarsfullt från början till slut, enligt ÅA:s policy för forskningsdatahantering. Dina forskningsdata är värdefulla också efter att projekttiden tagit slut och behöver hanteras väl under hela sin livscykel. Rätt förvaltade ger de hänvisningar och samarbeten på lång sikt och tryggar vetenskapens kvalitet genom att möjliggöra validering men också återanvändning.

Den här guiden samlar information för att hjälpa dig som forskar att hitta rätt kring följande delområden:

Planering och DMP

Personuppgifter, känsliga data, GDPR

Lagring, delning, samarbete

Öppa, dela och/eller arkivera efter projektets slut

Hitta data, citera data

Undvik detta!

FAQ

 

Vad är forskningsdata?

Allt som forskare skapar, samlar in, producerar, genererar eller återanvänder inom forskning kan vara forskningsdata, till exempel:

  • mätresultat, statistik, observationer
  • intervjuer och enkäter (t.ex. transkriberingar, frågeformulär, svar)
  • audiovisuellt material (t.ex. inspelningar och videor)
  • bilder, foton
  • forskningsdagböcker, anteckningar, labböcker
  • mjukvara och källkod
  • fysiskt eller elektroniskt källmaterial (t.ex. biologiska sampel, föremål, textutdrag, övrigt insamlat material)

Forskningsdata och -material kan vara kvantitativt eller kvalitativt, digitalt eller fysiskt. I den här guiden görs inte skillnad mellan forskningsdata och forskningsmaterial.

Varför är det viktigt att ta hand om sina forskningsdata?

Att planera och ta väl hand om sina forskningsdata är till nytta för forskaren, vetenskapssamfundet, finansiärer och samhället överlag.

Fördelar med ansvarsfull hantering av forskningsdata:

  • hjälper forskaren att organisera, lagra och hantera sina forskningsdata och -material på ett ändamålsenligt och långsiktigt sätt
  • sparar tid och resurser
  • minimerar risken för dataförlust
  • främjar forskningens transparens, validitet, reliabilitet och kvalitet
  • främjar arkivering, långtidsbevaring och återanvändning av data
  • publicering av data ger forskaren akademiska meriter
  • hjälper forskaren att uppfylla forskningsfinansiärers krav
  • hjälper forskaren att följa tidskrifters policy för forskningsdata

Forskningsdatats livscykel

Forskningsprocessen och hanteringen av forskningsdata går hand i hand. Till forskningsdatats livscykel hör planering, insamling av data/material, samarbete, analys, dokumentation och organisering av data, lagring och bevaring, delning och publicering, (åter)användning och citering av forskningsdata.

Bild JISC: https://rdmtoolkit.jisc.ac.uk/research-data-lifecycle/ CC-BY-ND

ÅA:s riktlinjer för hantering av forskningsdata

ÅA:s riktlinjer för hantering av forskningsdata definieras i ÅA:s policy för öppen vetenskap (Nedladdat 6.8.2019)

1. Forskarna vid Åbo Akademi hanterar sina forskningsdata i enlighet med gällande lagstiftning och avtal, etiska principer och god vetenskaplig praxis.

Med forskningsdata avses alla typer av data: rådata, primärdata, sekundärdata etc. i form av mätresultat, statistik, bildmaterial, inspelningar, transkriptioner (t.ex. av intervjuer), enkätsvar, observationer etc.

2. När ett forskningsprojekt planeras vid Åbo Akademi görs en plan upp för hantering av de forskningsdata som genereras inom projektet.

3. Som stöd för att göra upp en datahanteringsplan rekommenderar Åbo Akademi ett kvalificerat verktyg, till exempel DMPTuuli-verktyget. Åbo Akademis bibliotek följer med utvecklingen och användningen av DMPTuuli och andra motsvarande verktyg samt ordnar kurser och stöd för användningen av verktygen.

4. Åbo Akademis utgångspunkt för hanteringen av forskningsdata är att främja öppenhet och gemensam användning av data. Forskaren avgör dock själv från fall till fall, med beaktande av etiska, juridiska och avtalsmässiga aspekter vilken grad av öppenhet och tillgång hens forskningsdata kan ges. Forskaren kan välja att öppna endast en del av materialet. Data eller delar av data kan antingen vara helt öppna eller också kan användningen begränsas till exempel till forskningsändamål.

5. Åbo Akademi rekommenderar att digitala forskningsdata lagras i säkra och kvalificerade nationella eller internationella databaser och tjänster. Åbo Akademis bibliotek följer upp användningen av lagringstjänster och ger stöd i användningen.

6. Forskaren ansvarar för att uppge tillräckliga metadata för sina forskningsdata. Forskningsdata lagras och registreras så att data är tillgängliga och användbara även i efterhand, till exempel för återanvändning. I fråga om mycket stora mängder data prioriteras metadata för material som är relevant i direkt anslutning till publikationer.