Forskningsdata: Start

Allt som forskare skapar, samlar in, producerar, genererar eller återanvänder inom forskning kan vara forskningsdata. Forskningsdata är värdefulla delar av forskningsprocessen. I den här guiden finns anvisningar och råd för att hjälpa forskare och studerande vid Åbo Akademi att sköta om, skapa, hitta, dela, publicera data för att säkra vetenskapens transparens och tillförlitlighet.

Att planera och ta väl hand om sina forskningsdata på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt är en del av god vetenskaplig praxis. Forskningsdata som uppstår, skapas eller samlas in av forskare anknutna till Åbo Akademi ska hanteras ansvarsfullt från början till slut, enligt ÅA:s riktlinjer för öppen tillgång till forskningsmaterial, -metoder och -infrastrukturer för forskningsdatahantering. Dina forskningsdata är värdefulla också efter att projekttiden tagit slut och behöver hanteras väl under hela sin livscykel. Rätt förvaltade ger de hänvisningar och samarbeten på lång sikt och tryggar vetenskapens kvalitet genom att möjliggöra validering men också återanvändning.

Den här guiden samlar information för att hjälpa dig som forskar att hitta rätt kring följande delområden:

Planering och DMP

Konfidentiella data och personuppgifter

Verktyg och tjänster för lagring och delning

Dokumentation och metadata

Öppa, dela och/eller arkivera efter projektets slut

Hitta data, citera data

Vanliga frågor

Allt som forskare skapar, samlar in, producerar, genererar eller återanvänder inom forskning kan vara forskningsdata, till exempel:

• mätresultat, statistik, observationer
• intervjuer och enkäter (t.ex. transkriberingar, frågeformulär, svar)
• audiovisuellt material (t.ex. inspelningar, videor)
• bilder, foton
• forskningsdagböcker, anteckningar, labböcker
• mjukvara och källkod
• fysiskt eller elektroniskt källmaterial (t.ex. biologiska prover, föremål, textutdrag, övrigt insamlat material)

Forskningsdata och -material kan vara kvantitativt eller kvalitativt, digitalt eller fysiskt. I den här guiden görs inte skillnad mellan forskningsdata och forskningsmaterial.

Att planera och ta väl hand om sina forskningsdata samt att dela dem på ett ändamålsenligt sätt är till nytta för forskaren, vetenskapssamfundet, finansiärerna och samhället överlag.

Fördelar med ansvarsfull hantering av forskningsdata:

• hjälper forskaren att organisera, lagra och hantera sina forskningsdata på ett ändamålsenligt och långsiktigt sätt
• sparar tid och resurser
• minimerar risken för dataförlust
• främjar forskningens transparens, validitet, reliabilitet och kvalitet
• främjar arkivering, långtidsbevaring och återanvändning av data
• publicering av data ger forskaren akademiska meriter
• hjälper forskaren att uppfylla forskningsfinansiärers krav
• hjälper forskaren att följa tidskrifters riktlinjer för forskningsdata

Forskningsprocessen och hanteringen av forskningsdata går hand i hand. Till forskningsdatats livscykel hör planering av forskningen, insamling av data/material, analys av data (ofta genom samarbeten), organisering och dokumentation av data, lagring och bevaring, samt delning och publicering. Livscykeln fortsätter genom (åter)användning och citering av forskningsdata.

Bild JISC: https://rdmtoolkit.jisc.ac.uk/research-data-lifecycle/ CC-BY-ND

ÅA:s riktlinjer för hantering av forskningsdata definieras i ÅA:s riktlinjer för öppen vetenskap (Nedladdat i urval 8.8.2024):

Riktlinjer för forskande och undervisande medarbetare 

• Forskarna vid Åbo Akademi (anställda och anknutna) hanterar sina forskningsmaterial i enlighet med gällande lagstiftning och avtal, etiska principer och god vetenskaplig praxis under forskningsdatats hela livscykel.
• Forskningsmaterial och -metoder lagras, registreras och dokumenteras så att data är tillgängliga och användbara även efter projektets slut, till exempel för återanvändning eller verifiering.
• Forskningsmaterial görs så öppet tillgängliga som möjligt, och hålls så slutna som nödvändigt och hanteras med syfte att uppfylla FAIR-principerna. Öppnandet av forskningsmaterial och -metoder ska beakta det rättsliga skyddet för forskare och forskningspersoner samt eventuella forskningsetiska, juridiska och avtalsmässiga restriktioner. Öppnandet av data sker enligt ämnes- och disciplinspecifika förutsättningar, men begränsning av öppenheten bör inte motiveras enbart av etablerad praxis eller traditioner inom ett visst forskningsområde.
• Forskare eller forskningsgrupper skriver en datahanteringsplan (DMP) innan ett projekt eller en studie inleds. En DMP är ett hjälpmedel för att planera ansvarsfull hantering, förutse risker och komplikationer och möjliggöra att forskningsmaterial kan göras så öppet som möjligt enligt FAIR-principerna. Doktorander utarbetar en DMP för sitt projekt innan eventuell datainsamling inleds, eller inom sitt första år som doktorand.
• Forskningsmaterial publiceras med en så öppen licens som möjligt, eller med andra fördefinierade användarrättigheter för fortsatt användning. Samma princip gäller även forskningsmetoder som kan delas (källkod, mjukvara, labbprotokoll, intervjuguider etc.). Öppen tillgång till forskningsmetoder är en förutsättning för att förstå hur resultat har härletts från data och hur en studie genomförts och analyserats.
• Vid ÅA tillämpas olika grader av öppenhet till forskningsmaterial. Forskare avgör från fall till fall, med beaktande av etiska, juridiska och avtalsmässiga aspekter vilken grad av öppenhet och tillgång deras forskningsmaterial kan ges. Forskaren kan välja att öppna endast en del av materialet, som i sin tur antingen kan vara helt öppet, eller endast tillgängligt för forskningsändamål. Forskningens genomförande och resurser beskrivs så transparent som möjligt. För material som inte kan öppnas rekommenderas att man publicerar deskriptiva metadata i ett datarepositorium eller -arkiv av hög kvalitet.
• Forskaren ansvarar för att uppge tillräckliga metadata för sina forskningsdata. I fråga om mycket stora mängder data prioriteras metadata för material som är relevant i direkt anslutning till publikationer.
• Vid ämnena ansvarar ämnesansvariga för att alla som bör, inklusive handledare och studerande, känner till och följer ansvarsfull forskningspraxis och datahantering. Varje forskningsprojekt har en ansvarsperson för ändamålet.

Det finns också en nationell policy för hantering av forskningsdata: Öppna forskningsmaterial och -metoder. Policy och åtgärdsprogram för det finländska högskole- och forskarsamfundet 2021–2025: Delpolicy 1 (Öppen tillgång till forskningsdata) och 2 (Öppen tillgång till forskningsmetoder och -infrastrukturer)

Sammanfattning: Öppenhet är en integrerad del av forskningens kvalitet och genomslag under hela forskningslivscykeln. Forskningsmaterial och -metoder är så öppna som möjligt och så slutna som nödvändigt. Material hanteras på ett lämpligt sätt i syfte att uppfylla FAIR-principerna. Forskningsmetoder och -material, inklusive forskningsdata, identifieras som självständig forskningsoutput. Den uppdaterade policyn innehåller delpolicyn om öppen tillgång till forskningsdata från 2021 och delpolicyn för öppen tillgång till forskningsmetoder och -infrastrukturer från 2023.