Begreppet "personuppgifter" är omfattande, och vidgades ytterligare i och med GDPR (maj 2018). Där ingår vilken som helst uppgift som kan förbindas med en levande person. En del av uppgifterna är känsliga. Det är viktigt att planera hanteringen av personuppgifter redan innan ett forskningsprojekt inleds.
Personuppgifter inom forskning kräver planering och förhandsåtgärder
Insamling, förvaring, användning, överföring och överlåtelse av personuppgifter räknas som behandling av personuppgifter. Sådana uppgifter får inte
En utgångspunkt är att man minimerar hanteringen av personuppgifter i den mån det är möjligt. Därtill kräver sådana uppgifter kräver ofta åtgärder som:
Dataskyddsmeddelande
Pseudonymisering är när uppgifter behandlas så att de inte längre kan kopplas till en viss person så att de kan återidentifieras t.ex. med hjälp av en kodnyckel.
Anonymisering är när personuppgifter tas bort eller behandlas så att uppgifter om en enskild person inte kan urskiljas, och inte återställas.
Läs mera på:
En del forskning kräver en etisk förhandsprövning som görs av Forskningsetiska nämnden (FEN) vid Åbo Akademi. Vid etisk förhandsprövning granskas också hur forskaren planerar att hantera sina forskningsdata.
Läs mer på intranätet (inloggning krävs) > Etisk förhandsprövning