Återanvändning av forskningsdata påskyndar forskningsprocessen och kan möjliggöra nya samarbeten. Genom att utnyttja färdiga data kan forskare minska onödig användning av resurser, vilket ofta är fördelaktigt också ur ett forskningsetiskt perspektiv. Dessutom är det värdefullt att återanvända data för att validera tidigare forskning, koppla tidigare resultat till nya frågeställningar samt integrera och jämföra data från olika studier. Även forskningsfinansiärer rekommenderar återanvändning av forskningsdata.
Forskningsdata som deponerats eller öppnats hittas i de repositorier där de lagrats. Därtill hittar man datasets via söktjänster som samlar information från flera repositorier.
Använd sökmotorer för att utforska och hitta datasets från flera repositorier och tjänster:
Datakvalitet: Om du vill försäkra dig om att data som hämtas från ett datarepositorium följer kvalitetsstandarder kan du kontrollera repositoriets policy och riktlinjer, certifiering (som CoreTrustSeal och ISO/DIN-standarder) och användningen av beständiga identifierare som DOI.
Tips: Deponerade och öppna datasets kan användas för undervisning och återanvändas i kursuppgifter, avhandlingar m.m.
Kom ihåg att föra in information om både dina publikationer och publicerade dataset i Åbo Akademis forskningsportal AboCRIS. Notera att datasetet bör ha publicerats i en extern tjänst. Anvisningar för hur man matar in information om publicerade dataset finns på intranätet (inloggning krävs).
Dataartiklar innebär referentgranskade beskrivningar av öppet tillgängliga forskningsdata eller databaser med betydande återanvändningspotential, och inkluderar länkar till tillhörande dataposter i repositorier. Dataartiklar publiceras i särskilda datatidskrifter eller som en särskild artikeltyp i mer konventionella tidskrifter.
Exempel:
Smith, Tom W., Peter V. Marsden, and Michael Hunt (2011). General Social Survey, 1972-2010 Cumulative File. ICPSR31521-v1. Chicago, IL: National Opinion Research Center. Distributed by Ann Arbor, MI: Inter-university Consortium for Political and Social Research. doi:10.3886/ICPSR31521.v1
Mönstret:
Skapare (utgivningsår). Titel. Utgivare. Identifierare.
Eller lite mera detaljerat:
Creator (PublicationYear). Title. [Version.] Publisher. [ResourceType.] Identifier.
Läs mer:
DataCites - Cite your data (20.8.2019). https://datacite.org/cite-your-data.html
Finnish Social Science Data Archive - Citing archival data (13.4.2021). https://www.fsd.tuni.fi/en/data/downloading-and-using-data/citing-data/
George Mason University Library info guide (20.8.2019). https://infoguides.gmu.edu/citingdata
GitHub Guides - Making your code citable (13.5.2021). https://guides.github.com/activities/citable-code/
Laine, H (ed.) 2018 Tracing Data - Data Citation Roadmap for Finland. Helsinki, Finland: Finnish Committee for Research Data. URN: http://urn.fi/URN:NBN:fi-fe201804106446
Redogörelsen för datatillgänglighet ger information om var man kan hitta data som stödjer resultaten av en forskningsartikel. Många tidskriftsförlag har en forskningsdatapolicy med textmallar som du kan använda eller anpassa för din redogörelse för datatillgänglighet. Tidskrifter uppmuntrar ofta forskare att dela data i offentliga repositorier eller i kompletterande material till publikationen. I redogörelsen kan du länka till dina data i ett repositorium eller hänvisa till det kompletterande materialet som publicerats i artikeln. De flesta tidskrifter godkänner också möjligheten att ange att data är tillgängligt på begäran på grund av begränsningar i förhållande till konfidentialitet eller forskningsetik. I det här fallet är det vanligtvis corresponding author som är den primära kontakten för dataförfrågningar. Vissa förlag kräver att författarna anger skälen till varför data inte är offentligt tillgängliga, till exempel restriktioner på grund av information som kan äventyra forskningsdeltagarnas integritet eller embargo på grund av kommersiella restriktioner.